Usch vad tomt det är här hemma utan älsklingen! Men han behöver få sova i lugn och ro utan barn så han kan jobba i morgon natt. Dock är det jobbigt att inte veta om jag kommer få träffa honom något alls innan söndag eller om det inte kommer hinnas med.

Skulle vilja be honom flytta ihop med mig och barnen men då sonen är till 98% trotsig och älsklingen inte ännu lärt sig hur han ska hantera det så får det vänta tills att han är tryggare i föräldrarollen och klarar av trotsen på ett bättre sätt samt att sonen har lugnat ner sig och inte är fullt lika trotsig.

Men fy vad jag verkligen hatar när halva sängen är tom. Så här mycket tid som vi spenderat ifrån varandra under dessa snart 9 månader har jag inte spenderat ifrån en enda av mina pojkvänner sen 2003. Men visst är det skönt på ett sätt att få ensamtid (trots att barnen är hemma), men önskar jag slapp gå och lägga mig och sova själv varannan helg och inte veta om jag kommer träffa honom över huvud taget under helgen.

Nu tackar jag för idag! Over and out!